Jag är inte hysterisk eller överdrivet nere över det här med min fina Jesper. Men det är så sorgligt. Som en film. Vi båda vill vara med varandra men det går bara inte på grund av något som ingen av oss kan bestämma över.
Visst det kommer bli bättre och jag kommer ständigt påminna honom om att jag finns här, jag orkar det, men hur lång tid ska det ta och vill han fortfarande vara med mig då?
Allt var så ömsesidigt och vi älskar varandra men tänk om han tappar känslorna medan jag inte gör det?
Jag har varit en jävla bergodalbana idag på jobbet. Sen är det självklart värst på kvällen och morgonen. Grät till och med imorse. Har knappt gråtit nåt alls. Har däremot mått illa och haft huvudvärk istället.
Snälla bli min igen <3
Älskar dig min fina tjej <3 du är stark och hur det än blir så blir det bra tillslut, det blir det alltid <3
SvaraRadera