Känns inte alls bra att han ligger där "ensam" i någon kal bur och längtar hem. Klart att han har det bra där, det vet jag, men ändå. Han behöver få det där lilla extra...den lilla taxen<3
Det som gör det lite mera jobbigt är att jag inte träffat honom sen strax innan nyår. Det svider. Det har ju inte varit frivilligt, men nödvändigt I guess.
Jag kan inte, pga det, låta bli att tänka på om det hade varit värre, om det sett sämre ut, att jag kanske hade missat att träffa honom någonsin igen.
Gud förbjude att det blir så allvarligt!!
Tänker på dig (och din husse) gör jag iallafall min fina lilla stora strävhåriga översnälla tax Butas E Nisse. Jag älskar dig!
 |
| hjärtat mitt |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar