Hade precis ett fint moment i mitt fönster. Jag älskar mina fönster. Inte världens utsikt men det jag ser är typiskt Linnestaden.

Satt där, solen kom fram, fåglar flörtade med varandra och låten "Blowin in the wind" med Dylan var på. Finare kunde det inte bli just nu.

Kan säga att när man inte har mycket som får en lycklig eller sådär glad så uppskattar man mycket mer småsaker.
Sånt som en fin kommentar, från en släkting långt borta, på facebook. En många mils lång bilresa med min bästa vän David. En kram från Alva. Ett internskämt med lillebror.

Sen finns det en stor grej som kommer göra mig ruggigt lycklig. I September föds min sysslings lilla guldkorn. Jag ska åka till Paris och sitta med det lilla livet i min famn och bara njuta.
Inte alla som förstår hur mycket den där lilla betyder för mig. Av två olika anledningar.

det var allt för nu.